Här är vi, i påsktiden.
Inte efter påsk, utan i.
Tron är alltid i påsktiden - och alltid i den yttersta tiden.
Nu, här, omdelbart och oändligt. Påsk.
Döden har gått förbi, men inte besökt mitt hus.
Förhänget i templet skymmer inte längre Gud för min blick. Den nya tiden, den nya skapelsen.
Jag tror på orden Kristus är uppstånden, de placerar in mig i påsken, i uppståndelsen.
Bra skrivet! Han är sannerligen uppstånden!
SvaraRadera