Varje gång jag leder en mässa med ovana gudstjänstdeltagare uppstår en stunds vakuum. "Kom, allt är redo". Efter några långa sekunder reser sig den förste, sedan den andre...
Igår i Sandareds kyrka var de barntimmebarn, 4-åringar som fick bibel och en stor grupp konfirmander. Inte den mest nattvardsfitande gruppen vid första anblicken, och när jag såg hur många oblater vaktmästaren lagt i brödasken, var kanske inte jag den enda tvivlaren.
Men... Det var snart tydligt att vi var tvungen att dela alla små oblater för att det skulle räcka. Barnen kom med förväntansfulla ögon, och med förälder i handen. De fick dela. Hälften till barnet, hälften till mamma/pappa.
Samtidigt som brödet delades kändes det samtidigt så helt. Det är svårt att sätta ord på känslan, men Total närvaro är det närmaste jag kommer. Den som inte tar emot Guds rike som ett barn...
Änglarna måtte ha jublat i Sandareds igår!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar