Vid gudstjänsten igår var vi fyra i "betjäningen", tre vuxna och nio konfirmander.
Är det så på fler platser att det är konfirmandern som "bär" gudstjänstfirandet?
Jag säger inte att det är fel, men det ger oss en helt annan utgångspunkt. Det tvingar oss att svara på många frågor.
Konfirmationen ska leda in i församlingens liv. Hur går det om konfirmandverksamheten redan är det livet?
Hur firar vi gudstjänst när själva gudstjänsten är ett redskap för att konfirmeras, och inte gudstjänsten i sig själv?
Hur gestaltar vi gudstjänsten när bärarna är helt oerfarna?
Jag känner inte att jag lägger en värdering i frågorna. Jag vet inte ens om jag har ett upplägg för ett svar.
Rubriken talar i en bild där det finns motsättningar. Så är det inte, vi firade gudstjänst tillsammans. Så är det, för konfirmanderna är ännu inte mogna att spela med i gudstjänsten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar