En intensiv dag med döden som osynlig medvandrare på förvaltningen mötte jag en pudel. Pudeln var försenad, men kom ändå.
Jag har själv väldigt svårt att erkänna när jag gjort fel. Min kreativitet går igång för att hitta förklaringar eftersom en ursäkt just då kostar mer.
Dagens pudel hjälpte mig att se kraften i att förbehållslöst erkänna att jag gjort fel. Den agressiva känslan hos den som drabbats kan istället bli till något kreativt.
Vissa saker är lättare att säga på annat språk, så: mea culpa, mea maxima culpa! Du vet var du hörde det först (för det har ju så svårt att komma fram annars).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar