På Aftonbladets hemsida stod det om en ateistisk gudstjänst i London.
Skaparen saknade formen när tron försvann - alltså skapa samma goa gemenskap, men utan Gud, utan värdegemenskap, utan himmel.
Det är jättebra, man sjunger lite och känner gemenskap och småpratar efteråt.
Det finns en risk att vi självs, i kyrkan, reducerar våra gudstjänster till samma sak - känslan och gemenskapen.
Inget ont i den ateistiska gudstjänsten (som f ö var på söndagar...) men vi kan reflektera.
Om det var just detta som var det enda som det fanns en saknad efter -så känner jag att det är ännu viktigare att vi inte glömmer den som saknar oss.
För Guds skull - glöm inte gudstjänsten... Människan blev inte till för sabbaten, utan sabbaten för människan - men inte för vår egen skull.
En mänskligt usel gudstjänst är dock en gudstjänst, just för att det finns något där, någon där...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar