Salighetsfrågan

Jag kommer ihåg de sena teologiska samtalen från studietiden.
Olika frågor vändes och vreds av oss som visste allt som bara studenter kan.

Särskilt var det vissa ämnen som kom upp där vi vände och vred på frågor som både var stora och små. Någon klok kamrat brukade efter någon timme lyfta upp om vi diskuterade en ordningsfråga eller salighetsfråga. Det brukade bli tyst en stund då...

Nu kan jag lägga till att vi oftas diskuterar inte salighet, inte ordning utan organisation.

Men i de debatter jag följer på nät-distans anar jag nu att frågan om salighet börjar få en renässans. Vi börjar se bortom organisation, bortom ordning, vi ser en annan uppgift i och för kyrkan.

Jag är inte bäst lämpad att lägga ut texten utifrån teologiska perspektiv, eller historiska... Men jag funderar en hel del kring saligheten.

1 Kor 15:19 "Gäller vårt hopp till Kristus bara detta livet, då är vi de mest ömkansvärda bland människor."

När talar vi om "där och då"? Vid begravningen, men där sällan med utifrån Trons "saliga visshet". Vi använder Kärlekens eller Hoppens ord.

Jag tror inte för att vara en del av den jordiska församlingen, delta i verksamheter, fira gudstjänst. Min tro sträcker sig in i evigheten, först och främst, men under detta jordelivet är jag en del av en församling, firar jag gudstjänst (men undviker själv den kv/rävande verksamheten).

Jag hoppas att de fortsatta samtalen/debatterna drar mer åt salighet än ordning/organisation!