Sista resan

På bussen för sista resan till förvaltningen.

Busspendlandet kommer jag att sakna. Lugnet och reflektionsrid, bloggande, resekamrater, avslappning m.m.

Det finns mycket jag kommer att sakna på förvaltningen också. Medarbetare, nämndarbetet, stadsbyggnadsfrågorna.

Men det är en del av mig som saknas när jag inte har prästrjänst. Vikariat är viktigt och roligt, men inte långsiktigt. Går det att skapa en kombination av präst och annat jobb i en bra fördelning? För mig, för kyrkan?

Nu ska det sista avslutas, överlämnas, gallras, ställas iordning för en ersättare. Jag hoppas att jag lämnar tjänsten med tillräckliga rutiner men samtidigt så öppet att näste person kan göra det på sitt sätt.

Några hållplatser kvar. På bussturen. På arbetet.