"Förstår du vad du läser?"

Idag läser jag vidare om diskussionerna om bibeltolkning i efterskalven av ärkebiskopsvalet. I lördags skrev BT:s chefredaktör Stefan Eklund Ledare i frågan och på många bloggar bryts tankar och reflektioner.
På tidningen Dagens hemsida fann jag en debattartikel av Ulf Ekman som ledde tankarna till ett bibelcitat (Apg 8:30) "Förstår du vad du läser?"

Är det inte detta som vi ständigt brottas med? Inte alltid med frågan om jag själv förstått vad jag läst, utan oftare vad andra inte förstått...

Det är frestande att skriva om vad den sjuke pojkens far ropar via Markus evangelium: "Jag förstår. Hjälp min oförståelse".

Ytterligare en pusselbit har jag fått från en inredningstidning som ligger i tidningskorgen på toaletten:  "Vi ser inte världen som den är. Vi ser världen som vi är".

Bilden framför mig är klar och tydlig. Oftast alltför klar. Jag ser det jag ser, för perspektivet är ständigt detsamma. För att vidga, öppna kan jag inte förvänta mig att hela världen flyttar på sig. Det är jag som måste flytta på mig - hur smärtsamt det än är.

Jag vill ha hjälp att förstå. Det är sällan samma sak som att jag behöver få veta vad någon annan redan har förstått. Om båda är döva hjälper det inte att skrika.

Hjälpen att förstå måste komma från frågorna jag ställer.
Och jag kommer att få fler svar.

Att leva är inte enkelt och smärtfritt.
Att älska är inte enkelt och smärtfritt.
Att tro är inte enkelt och smärtfritt.

Men varje dag gör jag det: Lever, älskar och tror. Smärtsamt medveten om mina brister.