Då är det dags för arbete igen, för väckarklocka och buss till Borås.
Igår reflekterade jag över att jag skulle ha strumpor för första gången på mer än en månad, förutom när arbetsskorna åkt på.
Hur ser framtiden ur för mig?
Prästtjänst drar i mig, sliter i tankarna.
Jag hade helst varit på väg någon annanstans nu på morgonen.
Men nu är det inte så, nu gäller att leva idag, just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar