Dag Sandahl skriver om EFS, personalkyrka mm och saknar den "melerade" församlingen.
Bra fångat, en beskrivning där jag både kan se mig själv och andra.
Renlärigheten stänger inne, det melerade inkluderar.
Vi är olika, men det som förenar är att vi inte är till för våran egen skull - uppgiften ligger utanför.
Vi blir inte EN kyrka om vi inte utgår från uppgiften. Stänger vi in andra och oss själva blir vi självändamål, självtillräckliga, avgränsade.
Dag sätter fingret på en anledning till att jag nu inte är i församlingstjänst - det är för "blåögt", begränsat.
Jag vill inte att alla ska tro som mig, att alla ska bete sig som mig - men jag vill få plats som Per i gemenskapen, utan en önskan om att förändras. Men jag vill utvecklas, fördjupas, men sanningen är att vi förväntar oss förändring - av vår nästa.
(vem är min nästa? Den som nästan är som jag?)
Melerad församling!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar