Välkomnad!

Det är så jag känner mig efter gårdagen i Tranemo: Välkomnad!

Även om jag träffat medarbetarna, varit på fest med kyrkorådet osv, är det först i gudstjänsten som jag känner mig inlemmad i Tranemo församling och Kinds pastorat.
Det är inte på expeditionen, vid skrivbordet, vid datorn där kärnan är.
För mig är den alltid i kyrkan, i gudstjänsten.

Jag var lite orolig inför högmässan eftersom jag haft svårt att riktigt relatera till själva kyrkorummet.
En Langlet-kyrka har sina fördelar med korta avstånd - men samtidigt en bredd som är svår att ta in.
Renoveringen 1938 gav också kyrkan ett helt nytt innertak, utan ljus, och med en form som får ljudet att rulla med en vådlig efterklang.

Men det gick bra!

Lars-Olle välkomnade både i gudstjänsten och vid kyrkkaffet. Pålitlig - Erfaren - Rolig var sammanfattningen så här långt,

Av kyrkorådet fick jag en stor bukett med tulpaner som nu pryder sin plats här hemma.