20 januari, 2015

Jag har aldrig uppskattat...

...Tegnérlador... Men...

Esaias Tegnér, biskop i Växjö, strävade efter att ersätta de gamla, trånga, mörka medeltida kyrkorna med nya, större, ljusa och moderna kyrkobyggnader. Han lyckades på många platser, till den grad att det är just den modellen av kyrkobyggnad som barn ritar när de ska rita en "kyrka" (även om kyrkan i deras församling ser helt annorlunda ut).

Jag har aldrig insett fördelarna med denna kyrkotyp. Som präst är det svårjobbat med stora avstånd, ett kor som bara en stor kör kan fylla upp, en akustik som inte bär i mindre sammanhang m.m.

Men. För Tegnér var en av drivkrafterna att kyrkan skulle rymma församlingens hela vuxna befolkning. Alla skulle få plats. Det fanns en plats som var avpassad för mig.
Nåja, eftersom barnen inte räknades in finns det kanske lite mer att önska.

Rummet sätter gränser för hur många som är räknade med. Ett ungdomsrum med en hörnsoffa rymmer bara ett visst antal t.ex.
Är "alla" välkomna - eller är alla välkomna till "något" som bara räcker till några?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar