23 januari, 2015

Dit jag aldrig når...

Igår bjöd kyrkorådet i Kund de anställda på en lite fest- middag på Glasets hus.
Min kunskap om medarbetarna utökades något, samtidigt som jag fick möte några förtroendevalda.

Som en del av festiviteten skulle de anställda som arbetat 25 år i Kontraktet/nuvarande Kinds pastorat premieras och uppvaktas. Själv var jag inne på min 10:e dag...

Jag förstod också att jag själv aldrig kommer att hamna i det rampljuset.
45 år idag + de 25 åren blir 70 år.

I och för sig kan det ju vara så att pensionsåldern fortsätter att höjas, så det kanske...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar