18 september, 2012

Bedömd

Tandläkaren, och ja, jag har borstat och petat mer de senaste dagarna - för min skull?

Nu gick det bra, eller om det var lika dåligt som tidigare.

Tandläkaren och Bilprovningen är ju till för min egen skull, min hälsa och min säkerhet.
Ändå kan jag sitta och hoppas att ev fel inte ska upptäckas - för att jag just nu ska slippa obehag och kostnader ( som ibland är ännu obehagligare).

Be - Dömd, och det är kanske just det, att jag bli/ upplever mig dömd, skyldig som skapar obehaget.
Jag borde betett mig på ett annat sätt.

I syndabekännelsen be(r) jag om att bli dömd - be-dömd. Frivilligt öppnar jag min mun och blottar det onda. Som röntgenbildens obeveklighet står det svarta i kontrast mot det vita.
Men  jag öppnar min mun, min bön mot någon som är här för min skull, för att hjälpa, att bota.

Nu har jag ett år till nästa gång - men det är jag själv som avgör om jag fortsätter att borsta och peta, eller om det blir när kallelsen kommer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar