Inga pengar i svaghet

Mycket pengar att tjäna på att slå ut svaga spädgrisar vid uppfödningen.
Mycket pengar att spara på att skolan inte har elever med särskilda behov.
Mycket pengar att spara om vi inte tar emot flyktingar.
Mycket pengar att spara om vi inte trilskas med ekologiska produkter.
Mycket pengar att spara om vi låter låglöneländer sy våra kläder.
Mycket pengar att spara genom att ge hemtjänsten mindre tid med brukaren.
Mycket pengar att spara genom att dra in busslinjer där det inte bor så många.
Mycket pengar att spara...

Ja listan kan säkert bli längre.

För allt ovan är ju sant.
Om vi inte gallrar ur de grisar som inte växer ordentligt blir ju prislappen högre i affären.
Om vi i "vår" skola slipper barn med särskilda behov sparar vi in specialkompetensen.
Om vi inte tar emot flyktingar så finns ju inte de kostnaderna.
Om vi struntar i ekologiskt kan bonden vara mer rationell.
Om någon med min egen lön skulle sy min skjorta...
Om personalen sitter och pratar bort sin arbetstid...
Om vi kunde centrera alla människor, eller åtminstone enbart låta välbeställda och bilburna bo utanför stadsgränsen...

För mig, rent konkret, är inte ekologiska produkter, flyktingar etc inte en bra affär.
Jag tjänar inga pengar på detta.

Men jag kan inte tänka mig att inte vilja betala för välmående grisar, att alla barn får så bra förutsättningar som det går, att den som är på flykt ska vara välkommen till Sverige, att barn till de som syr mina kläder går i skola, att välja ekobananen, att mötet i hemmet inte har en stämpelklocka utan ett hjärta, att bussarna fortsätter att gå.

Vårt samhälle växer, vi får allt fler möjligheter att hjälpa, vi hittar nya, miljövänliga, alternativ osv.

Även jag kan ha synpunkter på Hur vi gör.
Det finns många som kan ha synpunkter på vad Jag gör.

Men jag vill försöka att världen ska bli lite bättre - och det blir inte gratis.