För mycket i en bok?

Psalmboksutdelning till 3:or i Bredared.

När jag står där för att berätta och förklara förstår jag omfattningen av denna "slit-och-slängbok" vi har i sådana mängder i våra kyrkor och församlingshem.
En näraliggande liknelse är julbordet - också det för mycket på en gång.

Pedagogiskt kan jag använda konfirmandtricket när jag säger att man inte får läsa Höga visan innan man är 30 år. Gissa vad konfirmanderna slår upp efter det?

Men denna mängd av information i psalmboken är ju samtidigt en rikedom:

De 325 ekumeniska psalmerna
De följande Svenskkyrkliga psalmerna som vi använder ibland (de är ju lite svåra i texter och melodi...)
Psaltarpsalmerna
Bibelvisorna
De liturgiska melodierna
De100, intryckta/tilltryckta sångerna mellan 701-800 som är psalmer..sånger...psånger...?
Evangeliebokens olika delar med årgångar som i den bästa vinprovningen, med Passionstexter (inte att förväxla med tidigare nämnda Höga visa...)
Sedan "Kyrkoordningen 29 kap. 1 §" - vilken kombineras med en månkalender för att sätta in söndagarna på sin rätta plats (om man inte har en färdig kalender förstås)
Sedan en "liten" bönbok - och man frågar sig: Var finns den mellanstora eller stora bönboken. Men bra är den!
Därefter Martin Luthers Lilla katekes (den stora var ju för prästerskapet)
Den svenska Kyrkohandboken som ännu inte är ett minne blott.
Sist 65 sidor register
innan de sista sidorna med böner och trosbekännelser.

1847 sidor

Allt-i-ett.

Tack och lov var barnens starkaste reaktion "är den min egen?!"
De får växa i den - precis som med dopklänningen.