Jag vet inte var det står i Bibeln vad kyrkoavgiften ska vara.
Uppenbarligen måste det ju stå där eftersom vi inte kan ändra den...
Besparingar eller utökningar handlar bara om att vi upplever att vi får mer eller mindre pengar att röra oss med - och jag vet ärligt talat inte vad som är värst.
Jag frågade vår kamrer när vi ändrade kyrkoavgiften senast, och då var det tydligen med ett öre (ökning) för att täcka kyrkorenovering modell Large, men innan dess???
Min högst egna teori, ännu bara hastigt genomtänkt är att vi rör oss tillbaka till tiden då många var självförsörjande och begreppet "lön" inte var vad det är idag. Då täckte 1,36 kronor kyrkans omvårdnad och prästens lön. Sedan började vi få lön - och kyrkan fick mer och mer pengar som vi var tvungna att göra av med - för inte kunde vi tänka oss att avstå pengar...
Var det så? Är det någon som vet?
20 september, 2011
17 september, 2011
holy numbers...
budget...
besparingar...
röda siffror...
den historiska parentesen med mängden av anställda och byggnader är slut!
vi behöver inte spara - vi behöver bestämma oss för vad kyrkan ska göra.
fel, vi behöver bestämma oss för vad vi inte ska göra.
kyrkan är inte hotad!
marginaliserad - Ja!
otidsenlig - ja
tråkig - ja, men meningsbärande
okupperad av verksamhetsgerillan - yes
hotas den är det innifrån utifrån en orimlig bild.
vi har glömt att det är "den som är" som sänt oss, inte "den som gör"
besparingar...
röda siffror...
den historiska parentesen med mängden av anställda och byggnader är slut!
vi behöver inte spara - vi behöver bestämma oss för vad kyrkan ska göra.
fel, vi behöver bestämma oss för vad vi inte ska göra.
kyrkan är inte hotad!
marginaliserad - Ja!
otidsenlig - ja
tråkig - ja, men meningsbärande
okupperad av verksamhetsgerillan - yes
hotas den är det innifrån utifrån en orimlig bild.
vi har glömt att det är "den som är" som sänt oss, inte "den som gör"
vägs ände
Svenska kyrkan i sin nuvarande form är vid vägs ände -
och har säkert varit det länge, eller rent av alltid.
Kyrkan lever alltid på gränsen mellan igår och imorgon,
mellan världen och himlen.
mellan det som är och blir.
vägs ände är inte en förlust, ett slut utan möjligheten
att gå en ny väg.
och har säkert varit det länge, eller rent av alltid.
Kyrkan lever alltid på gränsen mellan igår och imorgon,
mellan världen och himlen.
mellan det som är och blir.
vägs ände är inte en förlust, ett slut utan möjligheten
att gå en ny väg.
22 november, 2010
19 augusti, 2010
Kravmärkt
Kyrkan är kravmärkt - men på ett annat sätt:
I kyrkan ställer vi krav - att hon ska passa oss
På kyrkan ställer vi krav - att hon ska svara mot orimliga förväntningar
Som anställd i kyrkan ställer vi krav - mer än att fundera på vårt ansvar (ofta, men inte alltid)
Som förtroendevald i kyrkan ställer vi krav - på att vi ska få bestämma
Som kyrkoherde ställer jag krav - att uppdraget ska vara rimligt och genomförbart
I kyrkan ställer vi krav - att hon ska passa oss
På kyrkan ställer vi krav - att hon ska svara mot orimliga förväntningar
Som anställd i kyrkan ställer vi krav - mer än att fundera på vårt ansvar (ofta, men inte alltid)
Som förtroendevald i kyrkan ställer vi krav - på att vi ska få bestämma
Som kyrkoherde ställer jag krav - att uppdraget ska vara rimligt och genomförbart
11 augusti, 2010
11 april, 2010
Ny form
Härmed låter jag det skrivna ordet stå för sig själv och för den vandring jag gjort under några månader.
Jag kommer inte att fylla på, utan låter framtiden få en annan form
Pax et bonum!
Jag kommer inte att fylla på, utan låter framtiden få en annan form
Pax et bonum!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)